Uppfinnaren, industrimagnaten och mecenaten Vincent Bendix (1882–1945) [daC iEA:2]

Av Paul Andersson † [daC idc C:2]

På en mindre gård i Kambo i smålandssocknen Färgaryd föddes 1849 en pojke som fick namnet Bengt Johan. Hemmet var fattigt och skolundervisningen knapp. Som yngling närde han en önskan om att bli präst. Då det inte syntes vara möjligt för honom här hemma reste han till Amerika. Han blev där omvänd till metodismen och hade lyckan att få en arbetsgivare som insåg hans begåvning och ambition. Denne beslöt att bekosta Bengt Johans studier. Så blev han pastor i Moline, Illinois, och slutligen biskop i Metodistsamfundet. Han var systerson till Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892) och därmed kusin till hennes son Järnvägskungen Carl Jehander (1833–1911). I USA blev Bengt Johans tilltalsnamn John och han antog släktnamnet Bendix efter sin morfar, rusthållaren Benedictus Ambiörnsson (1758–1838) som var ägare till Kråkås i Långaryd. Biskop John Bendix gifte sig med en svensk flicka och de fick tre barn.

Det äldsta av dessa, Vincent, avbröt sina studier vid 16 års ålder och reste till New York, allt mot föräldrarnas vilja. Men det blev inte så lätt att börja där. En tid var han hisspojke.

Vincent hade en obetvinglig lust för allt mekaniskt och maskinellt och fann snart att för att komma någonstans måste han ha mera skolning. Han började studera mekanik och juridik. Därefter gav han sig på att konstruera och kom i lag med andra som hade planer på att tillverka bilar, då i seklets första år. Vincent var helt övertygad om att detta skulle bli den verkliga framtiden.

Omkring 1906 hade han konstruerat en egen bil, bildade bolag och började tillverka. Det gick i två år. Då ca 7 000 bilar tillverkats gick bolaget omkull. Men Vincent Bendix arbetade oförtrutet vidare. Han bildade en ingenjörsfirma för konstruktioner och tillverkning. Under dessa år uppfann han den elektriska självstarten för bilar, som sedan blev oslagbar i hela världen. Förut måste man dra igång motorn med en vev. Detta var mänga gånger arbetsamt och besvärligt och dessutom farligt. Ofta slog motorn back vid startförsöket, vilket kunde resultera i en bruten arm. Med Bendix startapparat kunde man lugnt sitta i bilen, trycka på en knapp och motorn startade. Denna genialt enkla startapparat började 1916 monteras på allt flera bilmärken i hela världen.

När Vincent Bendix gjort startern var det stora problemet att kunna stanna bilen på ett effektivt sätt. De bromsar som fanns var inte bra. Bendix reste omkring i både Amerika och Europa och fann till slut i Frankrike en idé, som han köpte och vidareutvecklade. Det blev "Bendix fyrhjulsbromsar".

Han omorganiserade sitt bolag, som nu fick heta Bendix Brake Company. Han byggde sin största fabrik i South Bend, Indiana, strax söder om Chicago. Produktionen växte lavinartat i kapp med efterfrågan. Det blev snart filialfabriker och Bendix övertog andra fabriker och tillverkningsrättigheter. Bland annat exploaterade han den förnämliga förgasaren ”Stromberg-Carlson Carborator”, som blev ett stort tillverkningsobjekt. Han gick nu helt in för att tillverka specialdelar som kunde användas på alla bilar och motorer.

Själv gjorde Bendix ständigt nya uppfinningar. Hans mekaniska geni var ovanligt. Han fick idéerna snabbt och ofta, och nya konstruktioner tog ständigt form. Vincent Bendix räknades på 1920-talet som en av topparna inom den amerikanska bilindustrin. Hans produkter såldes över hela världen. Han uppträdde även som konstsamlare och mecenat. Av bröderna Studebaker köpte han ett magnifikt residens i South Bend.

1922 gifte Vincent Bendix sig med Elizabeth Channon, en dam ur Chicagos societet. Vår svenske konstnär Anders Zorn befann sig dessa år i Chicago. Bendix uppdrog åt Zorn att måla ett porträtt av sin hustru i naturlig storlek.

Bendix hade också blivit god vän med Sven Hedin och stödde honom i hans forskning. Hedin bodde hos Bendix ett år. Med Hedins hjälp och förmedling bekostade Bendix köp och överförande av ett kinesiskt Buddhatempel från Tibet till Chicago. Detta skänkte Bendix till Chicago.

År 1929 begav sig Bendix och hans hustru ut på resa till Europa. Han skulle dit för att grundlägga dotterföretag i England och Frankrike men också för att besöka Sverige, hans föräldrars barndomsland. I Sverige var de gäster hos Sven Hedin. De blev också mottagna på Kungl Slottet av kung Gustaf V, som därvid utnämnde Bendix till kommendör av Nordstjärneorden. I gengäld skänkte Bendix en replik, en miniatyr, av nämnda Buddhatempel till Stockholms stad. Den finns numera i Ostasiatiska museets samlingar. Stockholmstidningarna hade reportage om ”svenskättlingen och hisspojken” som blivit miljonär.

Det var också upplagt för ett besök i Färgaryd under vistelsen i Sverige. Där skulle de hälsa på Vincents faster. Emellertid lade affärerna hinder i vägen.

Bendixkoncernen utvecklades alltjämt. I slutet av 1930-talet kom flyget och behövde massor av utrustning för både luft- och marktjänst. Bolaget hette nu Bendix Aviation Corporation.

1932 begärde Bendix’ hustru skilsmässa och när domen avkunnades tilldömdes hon inemot två miljoner dollar. Bendix fick begära sig i personlig konkurs för att klara av detta och bland annat avyttra en stor konst- och boksamling som han skaffat under åren. Denna gick nu för en spottstyver jämfört med vad den kostat honom. Hustrun gifte om sig två veckor efter att domen avkunnats.

Bolaget berördes dock inte alls av konkursen. Det gick bara framåt. Specialdelar till flygplan, radar och marina tillbehör togs upp på tillverkningsprogrammet, liksom radioteknisk materiel, tvätt- och kylmaskiner och mycket annat. I slutet av 1930-talet innehade bolaget rätten till 5 500 patent, och personalen uppgick till 60 000 anställda. Årsomsättningen tangerade en miljard dollar. Bendix var hela tiden ordförande i styrelsen och tillika chefsmanager. Han blev kallad som medlem i en mängd bil-, flyg- och andra organisationer, både in- och utländska. 1931 valdes han till ordförande i Society of Automotive Engineers, den kanske mest exklusiva i sitt slag.

1939 blev Bendix stämd som betalningsansvarig för obligationer i ett annat bolag, som han och några andra gått i borgen för. Federala domstolen dömde honom, att betala ut närmare tre miljoner dollar. Åter fick han begära sig i konkurs, men Bendix Aviation Corporation’s affärer berördes inte heller denna gång.

1942 hade General Motors kommit in i Bendixkoncernen som ägare till 25 procent av aktiestocken. Som chef förde Bendix en hård kamp mot detta stora bolag. Det ledde till att han i mars 1943 begärde sitt utträde ur styrelsen för Bendix Aviation Corporation och avstod från vidare samband med detta. Han skulle nu ägna sig åt utvecklingsfältet. Bendix medarbetare sörjde över hans avgång. Han hade alltid varit den store optimisten i företagen – han skydde aldrig några svårigheter.

Kort härefter startade han Bendix Helicopter Inc för tillverkning och vidareutveckling av helikopterflyg. Han var redan mycket starkt på uppgång med detta företag, då han i mars 1945 drabbades av hjärtinfarkt och avled, 63 år gammal. Han efterlämnade inga barn.

Bendix var, som förut framgått, ett otroligt geni. Han hade ibland kallats ”bromsarnas trollkarl”. Hans organisatoriska affärsbegåvning var oomtvistad. Men hans många finansiella transaktioner, hans extravaganta smak och höga fordringar kombinerat med generositet gjorde att det gick både upp och ned för honom.

Vincent Bendix gav ofta påkostade mottagningar för finans- och affärsvänner. De främsta internationella bilförare och flygare i hela världen fick njuta av hans generositet. Som exempel på hans gästfrihet kan nämnas att då svenska olympiatruppen var på återresa från spelen i Los Angeles 1932 stannade de till i Chicago, där Bendix bjöd samtliga på stor middag. ”Det var det bästa mottagande vi fick röna på hela olympiaturnén”, berättade brottaren Johan Richthoff som var med.

I det stora bolag Bendix grundade finns nu bara hans namn kvar. Men bolaget rankas som det fjärde största i USA. När president Carter bildade sin regering hämtade han med det första sin finansminister från Bendix Corporation.

Staden South Bend hyllar ännu idag Vincent Bendix som sin store man. Hans industrier blev grundläggande för stadens utveckling. En stad i New Jersey, där Bendix hade en stor del av sin verksamhet bytte namn efter Bendix bortgång. Den kallas nu Vincenttown.

Född, uppvuxen och verksam hela sitt liv i USA var Vincent Bendix ändå av helsvensk stam. I det stora bokverk som Swedish Council of America gav ut 1976 till firandet av Förenta staternas 200-årsjubileum finns hans gärning nedtecknad. Han nämns där vara ”Amerikas största geni på mekanikens område”.

Hyltebruk, Hylte kommuns centralort, i Småland är delvis utbyggt på Kambo bys ägor, och har uppkallat en gata – Bendixgatan intill Jehandergatan – till minne av Färgarydsbygdens son och sonson, vilkas namn blivit världsbekant genom uppfinnaren och industrimagnaten Vincent Bendix och det s k bendixdrevet.

- - -

Bland de projekt som uppfinnaren, industrimagnaten och mecenaten Vincent Bendix bekostade var på 1920-talet flyttning till Sverige av ett kinesiskt tempel från kejsarstaden Jehol, nordost om Peking, där det uppförts på 1700-talet. Samtidigt med flyttningen gjordes en exakt kopia av templet avsett för Bendix' hemstad Chicago. Denna senare version köptes och transporterades till Sverige 1986, och templets 28 000 beståndsdelar placerades i ett nedlagt militärförråd i Frösundavik. Avsikten var att Gyllene templet, som det kallas efter sina förgyllda kopparplattor till tak, skulle återuppföras invid Brunnsviken i Solna, där den nu befintliga anläggningen Frösundavik med hotell, restauranger och kontor då projekterades. Bendix’ tempel är dock alltjämt nedpackat.

Upphovsrätt/Copyright © 2004 Paul Andersson †

Källa: www.langarydsslakten.se