Per Andersson

Per Andersson är medlem av Långarydssläkten på fyra linjer, alla genom sin morfar. Dennes farfar, morfar och mormor tillhörde alla på obruten manslinje släkten Jehander-Wennberg, som härstammar från ägaren av släktgården Kråkås i Långaryd, rusthållaren Ambiörn Larsson (1726–1786) och hans hustru Anna Regina Persdotter [da]. Även mormors mor till Per Anderssons morfar tillhörde Långarydssläkten [FbC a].

Per Andersson har ägnat sig åt forskning kring sina släktförhållanden sedan han var 14 år. Han föddes 1961 i Mjölby, där hans olika anlinjer efter hand löpt samman. Han blev trettonde generationen från sin äldste kände anfader i kommunen, åttonde i församlingen och femte i tätorten. På Mjölby nya kyrkogård vilar inte mindre än femton av hans närmaste fäderne- och möderneanor. Vid universiteten i Linköping och Stockholm har han genomgått administrativ, pedagogisk och vetenskaplig utbildning med huvudinriktning på statsvetenskap, nationalekonomi och historia.

I mer än tre decennier Per Andersson varit verksam inom utbildningssystemet, bland annat som rektor vid Mjölby gymnasium, statlig utbildningsinspektör, undervisningsråd i Statens skolverk och Statens skolinspektion, censor vid internationella studentexamen i Paris och Stockholm samt sakkunnig i Regeringskansliet. Sedan ett drygt kvartssekel är han bosatt i Stockholm, som sjunde generationen från den första av hans anor i huvudstaden och femte generationen längs samma gatuaxel på Östermalm.

Under snart 40 år har Per Andersson bedrivit forskning på det historiska området, inom bl a genealogi, lokalhistoria och heraldik, även om hans forskarutbildning är statsvetenskaplig. Sin första bok utgav han som 17-åring, varefter han publicerat ett 40-tal böcker och omkring trehundra andra tryckta skrifter.

Per Andersson har sina rötter i ett område som omfattar de östgötska bygderna söder om Mjölby och Linköping samt de norra och västra delarna av Jönköpings län. Förfäderna har framför allt haft sin hemvist i socknarna Mjölby, Herrberga, Västra Harg, Gammalkil, Nykil, Vårdnäs, Tjärstad, Åtvid, Gärdserum, Asby, Lommaryd, Linderås, Vireda, Flisby, Gränna, Ölmstad och Långaryd. Hans farfar tillhörde en mjölnarsläkt från Mjölby (Andersson), farmor en byggmästarsläkt från Lommaryd (Råsberg), morfar en järnvägsbyggmästarsläkt från Långaryd som var verksam i Stockholm (Jehander-Wennberg) och mormor en jordägarsläkt på Östgötaslätten med ursprung i Linderås (Quarn), alla redovisade i Svenska släktkalendern 1989. Några generationer tillbaka formerar sig nästan uteslutande allmogeanor, alltifrån bondearistokrati som nämnde-, läns- och riksdagsmän till soldater och torpare, men merendels östgötska och småländska skatte- och frälsebönder.

Förutom själva anorna har släktforskningen inriktats på att kartlägga ättlingarna till sjätte generationens anor (fördelade på 32 släkter), så avlägset som det visat sig kunna finnas ett spår av naturligt erfaren släktskap mellan nutida efterkommande. Därutöver har Per Andersson arbetat med att utreda avkomlingarna till fem 1600-talsförfäder på olika ansidor i form av kognatiska släkter knutna till var sin flerhundraårig släktgård: Drögshultssläkten från Nykil (ff f och m), Björnarydssläkten från Lommaryd (fm f och m), Långarydssläkten (gården Kråkås, mf f och m), Besserydssläkten från Asby (mm f) och Ölmstadssläkten (gården Långeberg, mm m). Den mest talrika av dessa är Långarydssläkten, som 1988 noterades i Guinness rekordbok som den största kartlagda och som nu räknar omkring en kvarts miljon medlemmar inklusive ingifta, spridda till 289 av 290 kommuner i Sverige och alla 50 stater i USA. Många andra personer har verksamt bidragit i forskningsarbetet, och i fallet Långarydssläkten har Johan Lindhardts insatser de senaste åren varit avgörande för det stora antalet.

Förutom redan nämnda agnatiska släkter har Per Andersson också utforskat bl a soldat- och skräddarsläkten Lago-Törnqvist i Gränna, nämndemanna- och rusthållarsläkten Berggren i Asby och Gränna, präst- och ämbetsmannasläkten Almqvist från Ölmstad samt rusthållarsläkten Hjelm-Wahlsten från Gammalkil.

Resultat av släktforskningen har publicerats i bl a följande böcker: Långarydssläkten (nio utgåvor 1988–2014), Ölmstadssläkten (fyra utgåvor 1989–2003), Lommarydsättlingar (1989), Östgötaättlingar (1989), Släktmatrikel – Per Anderssons tvåtusen närmaste anförvanter (1987), Smålandssläkten Råsberg (1982, 1992, 2002), Smålandssläkten Almqvist (1992), Släkten Jehander (1994), Släkten Quarn (1983, 1995), Släkten Lago (2003), Besserydssläkten Berggren (2004) och Östgötsk och småländsk släktbok (2008). Härtill kommer ett par personhistoriska uppslagsböcker: Mjölbybor (1981) och Mjölbys studenter 1962–1991 (1991). Per Andersson har också medverkat i Svenska släktkalendern, Svenska antavlor, Släkthistoriskt forum och Släkt och hävd.

Ett sedan flera år pågående projekt är att utreda ättlingarna till den svenska arvmonarkins grundare, kung Gustav av Vasaätten. Till den kretsen hör alla svenska regenter därefter (utom Fredrik I, Karl XIV Johan och Oskar I men väl de båda senares efterkommande), alla nutida kungligheter i Europa och inte minst otaliga vanliga svenskar.

I skärningspunkten mellan genealogi och statsvetenskap har Per Andersson uppmärksammat den svenska tronföljden som ett uttryck för sambandet mellan makt och släkt. Han har redogjort för sina teser bl a i ett antal artiklar på DN Debatt och i olika TV-sammanhang.

För att hantera och presentera stora mängder släktingar har Per Andersson 1977–1982 konstruerat och därefter stegvis vidareutvecklat ett genealogiskt redovisningssystem med bl a beteckningssätt för ättlingar och en särskild typ av stamtavla (se bl a uppsatsen Systema genealogiæ i Släkt och Hävd 1986:2 och boken Sveriges släkter, 1988).

Som kursledare 1979–1994 har Per Andersson utbildat många personer i släktforskningens teori, källor och metoder, och som rektor införde han kurser i släktforskning och lokalhistoria i gymnasieutbildningen. Åren 1991–1995 var han dessutom handledare för åtskilliga gymnasisters specialarbeten inom dessa ämnesområden. Sedan 1979 har han genomfört släkt- och lokalhistoriska föreläsningar och exkursioner samt sedan 1982 anordnat ett 25-tal släktmöten. Långarydssläktens återförening 1991 med 2 510 deltagare noterades som rekord av Guinness.

För en mer organiserad släktsammanhållning har Per Andersson grundat tre släktföreningar, som han sedan starten varit ordförande för: Släktföreningen Råsberg 1982, Släktföreningen Quarn 1983 och Släktföreningen Jehander 1984. Han är hedersledamot av Almqvistska släktföreningen, Tolfska släktföreningen och Släktföreningen Råsberg.

På det angränsande lokalhistoriska området blev Per Andersson som 16-åring 1978 ledamot av Mjölby kommuns hembygdsråd och året därpå sekreterare i Mjölby hembygdsförening. 1992 tog han initiativet till Mjölbyhistoriska sällskapet med uppgift att på vetenskaplig grund skapa och sprida kunskap om Mjölbybygdens historia, och han var dess ordförande i åtta år. 1980 grundade han hembygdsrådets årsbok och 1993 Mjölbyhistorisk tidskrift. Under årens lopp har han initierat och lett ett flertal mjölbyhistoriska dokumentations- och forskningsprojekt samt delgivit mjölbyborna kunskap om den lokala historien genom böcker, tidskriftsuppsatser, tidningsartiklar, föredrag, exkursioner och kurser. Han har lett ideella projekt att upprätta lokal- och personhistoriska databaser med ett 40-tal anställda inom arbetsmarknadsåtgärder 1986–1999. Till hans ordförandeskap med anknytning till Mjölby hör även Mjölbygymnasisternas förening (kamratförening för Mjölbys studenter som han grundade 1990), inom vilken han utgav den personhistoriska boken om gymnasiets dittills tretusen studenter. I Mjölby var Per Andersson under åren 1980–1998 också sekreterare och ordförande i Föreningen Norden.

Längre än både släkt- och lokalhistoria har Per Andersson ägnat sig åt heraldiken, läran om vapenmärken, som han fångades av redan i tioårsåldern. Han har utgivit flera böcker om svensk heraldik som blivit standardverk och han finns refererad i bl a Nationalencyklopedin. Arbetena har särskilt inriktats på heraldisk teori och kommunala vapen: Sveriges kommunvapen (1983), Svensk heraldik (1985 och 1989), Heraldiska vapen i Sverige (1989), Heraldik – Läran om vapenmärken (1993), Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 (1994) och Östgötsk vapenbok (1998). En besläktad symbolform är flaggor, som Per Andersson omskrivit i bl a böckerna Nordiska korsflaggor (1992) och Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994), och han har komponerat de korsflaggor som kommit i bruk för bland annat Norrland och Västsverige. Han har också utarbetat vapen för släkter, kommuner, härader, organisationer och Östergötlands alla omkring 170 socknar. Som kännetecken för sin bärare är det heraldiska vapnet för ögat vad namnet är för örat, och Per Andersson har i bokform även uppmärksammat bruket av såväl personnamn (bl a Lagskyddade namntraditioner, 1989) som ortnamn (bl a Mjölbys gatunamn genom tiderna, 1999). 2013 tilldelades han Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj i guld ”för sina insatser inom det historiska fältet” och ”för stora insatser för heraldiken i Sverige”.

I boken Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993) har Per Andersson redovisat de svenska kommunernas ”släktträd”, som förgrenat sig genom indelningsreformer och andra sammanläggningar, delningar osv. Mer än 5 000 kommunala enheter följs där framåt respektive bakåt i ”antavlor” för kommunerna. Han har också skrivit böcker på utbildningsområdet.

Upphovsrätt/Copyright © 2004–2014 Per Andersson

Källa: www.langarydsslakten.se