Släktkartläggningen

Av Per Andersson & Johan Lindhardt

Kartläggningen av Långarydssläkten har pågått under snart fyra decennier. Per Andersson (f 1961), först Mjölby och nu Stockholm, började forskningen som 15-åring 1977 och publicerade släktmaterialet i bokform första gången 1988. Efter hand kom åtskilliga fränder att medverka med utredning av större eller mindre delar av släkten. En särskilt betydelsefull insats för att samordna ansträngningarna i släktens kärnområde gjordes av Anna Åqvist (1918–2000) i Norra Eskeryd, Långaryd. Johan Lindhardt (f 1974), först Sandared, senare Göteborg och Eskilstuna och nu Stockholm, har sedan 1991 systematiskt följt upp släktens outredda grenar och fört dem till nutid.

 

Syfte

Genealogi – släktvetenskap – har till uppgift att beskriva på biologisk grund vilande relationer, släktskap, mellan med varandra befryndade människor och den helhet dessa utgör. Syftet för detta genealogiska arbete har varit att försöka ge en helhetsbild av en släkt – länsmannens efterkommande på alla linjer fram till dags dato. Det innebär samtidigt ett perspektiv på det svenska samhällets historiska utveckling under de senaste seklen.

Avsikten är att redovisningen av ättlingarna till Nils Andersson och hans hustru Börta framför allt skall vara en källa till kunskap om bestämda släktskapsförhållanden, för släktmedlemmarna själva eller för utomstående. Som sådan kanske släktboken också kan främja släktkänslan och medvetenheten om våra rötter och bidra till att ättlingarna bevarar och utvecklar den samhörighet som har sin grund i ett gemensamt ursprung. Glädjande vore också om den rent beskrivande bilden av släkten som här tecknas kunde användas som grund för en mera ingående vetenskaplig analys, t ex i form av ett socialhistoriskt studium av ståndscirkulation eller en språkvetenskaplig undersökning av namnskickets utveckling. Denna släkt torde erbjuda en tämligen hög grad av fullständighet för sådana ändamål.

Samhället konstitueras av sina individer. Den mest grundläggande relationen mellan dessa är det biologiska släktskapet, och individens primära tillhörighet är den till kretsen av släktingar. Släktskapskännedom är därför fundamental för kunskapen om ett samhälle och dess historia. Varje släkt ger en återspegling av det lokalsamhälle och den nation den tillhör, med prov på sociala förändringar och mönster för geografisk rörlighet. För den enskilde och familjen har släkthistorisk kunskap avgörande betydelse för förståelsen av den egna rollen i tid och rum.

 

Källor och metod

Att utforska en släkt innebär ett samspel mellan delen och det hela. Samtidigt som strukturen skall vara kom­plett genom kunskap om alla personers existens och deras inbördes relationer, skall uppgifterna om var och en vara fullständiga, korrekta och ak­tuella. Forskningsresultat fordrar såväl tillförlitliga källor som funk­tionella forskningsmetoder med krav på både säkerhet och effektivitet.

Släktutredningen grundar sig på information i offentliga källor samt kompletterande upplysningar som lämnats av släktingarna. I första hand har det unika svenska folkbokföringsmaterialet använts: de olika för­sam­­ling­arnas kyrkoarkiv, som numera förvaras i respektive landsarkiv och tidigare hos vederbörande pas­tors­ämbete, samt skattemyndigheternas datori­se­ra­de folkbokföring på olika orter i landet för tiden efter halvårsskiftet 1991, från 2004 samordnad inom Skatteverket. Till­gång till källmaterialet har nåtts genom ett stort antal besök hos de olika arkivmyndigheterna – även Riksarkivet som bl a förvarar mikrofilmade kopior av kyrkoarkivens äldre material från hela Sverige – samt kontakter per brev, e-post och telefon. Bl a har över 500 besök gjorts på många olika pastorsexpeditioner runt om i landet. Som informationskällor har också tjänat bouppteckningar, databaser såsom Sveriges dödbok 1901–2009 och Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, 1970, 1980 och 1990, Begravda i Sverige, tryckta släkt- och personhistoriska verk samt muntliga upp­gifter från släktingar. Nätsidor som upplysning.se och hitta.se har använts bland annat för att få information om adresser och tilltalsnamn.

I slutskedet av arbetet med respektive släktbok har korrektur utsänts till en representant för varje släktfamilj, varigenom släktmedlemmar lämnat kompletterande uppgifter om sig själva och sina närmaste anförvanter. Härigenom har det också blivit möjligt att tillföra grundläggande information som i många fall saknas i folkbokföringen, t ex uppgift om yrke, tilltalsnamn, personens stavning av sitt namn och redovisning av samboendeförhållanden, vilka numera intar en lika central plats i en släkthistorisk beskrivning som äktenskapen. Under arbetet med att kartlägga släkten har en stor mängd brev, som kan räknas i tiotusental, utväxlats. Därtill kommer otaliga telefonsamtal och många personliga besök.

 

Tack

Arbetet med att utreda den månghövdade Långarydssläkten har fått ett överväldigande gensvar. Tusen och åter tusen fränder har generöst bidragit med värdefull information. Med stor uppskattning och glädje har vi också fått ta emot många vänliga och uppmuntrande hälsningar från anförvanter när och fjärran.

Till alla som genom sitt tillmötesgående i form av större eller mindre insatser har medverkat i forskningsarbetet framför vi vårt varmaste tack. De allra flesta av de nu levande ättlingarna och därtill ytterligare några personer har deltagit i arbetet, vare sig det bara gällt att upplysa om sitt eget tilltalsnamn eller insatsen bestått i att samla in data från sin släktgrens medlemmar eller att ställa egna forskningsresultat till förfogande.

 

Forskningen fortsätter

Arbetet med att kartlägga Långarydssläkten har ingen slutpunkt. En alltid begränsad tid för forskning och på sina håll brister i källmaterialet gör att det fortfarande finns släktgrenar som väntar på att bli upptäckta och utredda. Ständigt sker också förändringar i släkten, genom att ättlingar föds och dör, byter bostadsort, yrke, civilstånd osv. Vi fortsätter ansträngningarna för en allt mera fullständig och korrekt bild av släkten, genom både forskning kring nya grenar och komplettering av uppgifterna om tidigare kända familjer.

 

Hjälp till att utforska nya släktgrenar!

I släktforskningsarbetet hälsas alla släktmedlemmar och andra intresserade välkomna att medverka (det finns ju också många som har släktingar inom Långarydssläkten utan att själva vara ättlingar eller ingifta).

Det finns grenar – framför allt i USA – som ännu inte är kartlagda. Var och en som hjälper till med att fylla ut släktkrönikans luckor med uppgifter om hittills okända personer lämnar ett mycket värdefullt bidrag till släktens kartläggning.

Om du vill diskutera frågor som rör släktforskningen är du välkommen att kontakta Per Andersson eller Johan Lindhardt.

  

Upphovsrätt/Copyright © 2004–2014 Per Andersson & Johan Lindhardt

Källa: www.langarydsslakten.se